Artikel från Dagens medicin (2014-02-12)

”Revolution” ger nytt hopp för obotbara

Det handlar om en revolution. På vår klinik har vi runt 200 patienter med avancerad leversjukdom och skrumplever som står i kö för de nya läkemedlen, förutom alla med mindre uttalade skador, säger Ola Weiland, professor och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Jag ser det som ett paradigmskifte, ungefär som när TNF-hämmarna förändrade behandlingen av reumatisk sjukdom. Det är roligt att vara infektions läkare när sådana här nyheter kommer, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting.

I mitten av januari blev det första av den nya typen av läkemedel mot hepatit C godkänt av EU-kommissionen. Det heter Sovaldi (sofosbuvir) och väntas bli en ny grundbult i behandlingen av sjukdomen.

Till en början kommer Sovaldi användas som tilllägg till den tidigare konventionella behandlingen med peg-interferon-alfa och/eller ribavirin. Men i takt med att fler läkemedel i den nya generationen når marknaden, däribland simeprevir från svenska Medivir, öppnas nya möjligheter för kombinationsterapier – utan behov av den gamla behandlingen.

Har färre biverkningar

Fördelarna med de nya läkemedlen är flera. De ger bättre och snabbare e ekt, är enklare att ta och har färre biverkningar, se grafik.

– Många patienter har fram tills nu fått avstå eller avbryta behandlingen för att de inte tål de psykiatriska biverkningarna av interferon, som depression och irritabilitet. De här problemen kan slå extra hårt då många patienter kommer från en trasslig bakgrund av missbruk, säger Ola Weiland och fortsätter:

– Biverkningarna med interferon har också inneburit att vi inte har kunnat behandla patienterna inför levertransplantation. Det har gjort att infektionen snabbt kommer tillbaka i den nya levern. Men det blir nu inget problem, vilket är en makalös förbättring.

Utöver de bättre utsikterna att behandla symtomatiska patienter ger de nya läkemedlen också en annan möjlighet, nämligen att i ett längre perspektiv bromsa epidemin av hepatit C.

Smittan sprids i dag nästan uteslutande bland intravenösa missbrukare. Men då aktivt missbruk i dag är en kontraindikation för sprutbehandling med interferon erbjuds de ingen behandling. Det kan ändras med de nya kortare tablettbehandlingarna.

– Jag tycker man kan diskutera om infekterade personer i till exempel sprututbytesprogram skulle kunna erbjudas de nya läkemedlen under kontrollerade former. Om vi bara botar en relativt liten andel av de här individerna, kan det få stora effekter på smittspridningen, säger Stephan Stenmark.

Det som dock kan försvåra en sådan strategi är det höga priset på de nya läkemedlen. Tre månaders behandling med Sovaldi kostar runt 360 000 kronor. Och den sammanlagda kostnaden blir högre eftersom läkemedlet måste kombineras med ett annat läkemedel.

– Vi måste så klart prioritera dem med svårast sjukdom först. Men att bromsa epidemin kan bli samhällsekonomiskt lönsamt på sikt, även om det blir höga kostnader initialt, säger Stephan Stenmark.

Kostnaderna en utmaning

Inom landstingen är man medveten om att de nya läkemedlen kommer att öka kostnaderna.

– Men i första hand tycker jag man ska se det från den positiva sidan, att de nya läkemedlen ger helt nya möjligheter att behandla hepatit C. Sedan blir det förstås en utmaning hur kostnaderna ska hanteras, säger Jan Liliemark, professor och projektledare för ordnat införande av läkemedel på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läkemedel mot hepatit C faller under smittskyddslagen. Företagen behöver därför inte ansöka om att få ett pris subventionerat av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Men då flera av de nya läkemedlen nått marknaden finns förhoppningar om att företagen sänker priserna.

– Normalt är det ingen priskonkurrens på originalläkemedel. Men här kommer så många nya läkemedel på kort tid att det kanske kan bli aktuellt, säger Jan Liliemark.

Länk

Ursprungligen publicerat 2014-02-21.