Snabbtest – bra eller dåligt?

Det finns företag som erbjuder självtester för hepatit C. För ett par hundralappar kan man undersöka om det finns antikroppar mot HCV i blodet.

Företaget nämner inte att det kan det ta tid att bilda antikroppar. En del säger att efter smittillfället tar det mellan 2-12 veckor, andra upp till ett år. Innan dess kan ett antikropp-test inte ge utslag. Är man akut orolig måste man ändå bida sin tid.

Men det räcker inte med antikroppar för att bedöma om en person har hepatit C. De indikerar enbart om det finns en pågående eller utläkt smitta. I många fall läker viruset ut av sig självt. Vissa säger att det läker ut hos 25 av 100, andra säger 50 procent.

För att fastställa om viruset är utläkt eller om smittan blivit kronisk tar infektionskliniken HCV-RNA, ett blodprov som visar om det finns virus i serum. Ett utläkt virus kan visa sig som positivt anti-HCV, men negativt HCV-RNA.

Enligt reklamen är regelbunden testning viktig för alla som är sexuellt aktiva, oavsett ålder, sexualitet eller status på förhållandet.

Men statistiken säger något annat. Sexuell smitta är mycket ovanligt. Den är så sällsynt att smittrisken är mindre än en procent. Betydligt högre risk för smitta utgör drogmissbruk. Att dela kanyler är därför ingen bra idé. Majoriteten som smittas får hepatit C genom att de injicerat droger med orena sprutor.

Ett snabbtest är alltså inte allomfattande. Det bästa sättet för att slippa oroa sig för hepatit C är att undvika att dela kanyler med andra och att tänka på att skydda sig vid tillfälliga sexuella förbindelser.

Källor:
http://www.viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Infektion/Hepatit-C/
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=159